När jag ammar Maria i soffan på nedervåningen finns det mycket tid och möjlighet för reflektioner, tankar, dagdrömmar för mig. Jag betraktar min lilla värld utanför fönstret mot trädgården. Små saker noterar jag. Vilka fåglar som är i päronträdet. Att vår granne klippt ned sin häck. Och. Jag ser att ogräset i vår grusgång börjar fladdra alltför fritt! Idag tog jag tag – i en liten del av denna växande fauna – och rev upp diverse ogräs med rötterna. Jag minns så väl när vi flyttade hit. Jag hade planer om att ta bort det röda gruset utanför vårt hus och ha oregelbunden skiffer istället. Ooh så vackert det skulle bli. Och ooooh, så dyrt, upptäckte jag. Det förblev således en dröm. Men plötsligt händer det kanske, när jag skrapar min Trisslott, och då vet man aldrig. Tills dess plockar jag lite ogräs när tillfälle ges på grusgången..
Lämna ett svar