Midsommarhelgen nalkade sig. Det traditionella firandet hos Fredriks syster med familj och föräldrar, i Dalarna närmade sig. Jag blev dock förkyld och riktigt risig och insåg dagen före midsommarafton, att jag inte orkade följa med. Så, jag vinkade hej då till Fredrik och barnen – och var själv hemma med hundarna i två dagar. Det kändes väldigt ovanligt. Så tyst det var hemma. Inga barnröster eller skratt. Jag sov första natten i tio timmar och kände att jag gjorde helrätt som inte följde med och därmed också slapp att smitta ned resten av gänget. Via sms och mejl och telefon fick jag uppdateringar från Fredrik hur deras firande förlöpte i Dalarna, med full redovisning över barnens mat, sovtid och sysselsättning – så skönt. Så jag var nästan med på ett litet hörn i tanken! Idag kom de hem i alla fall. Äntligen kramas! Fredrik tog en golftur och jag och barnen åkte och köpte glass (och jag fem vita pelargoner) på Plantagen på eftermiddagen. Imorgon börjar jobbet igen!
Lämna ett svar