Vilken ovanlig lördag för mig. Jag känner hela tiden hur märklig situationen är, om ändå vilsam och skön också – ensam utan barnen och Fredrik. Så annorlunda. Ingen att hålla koll på, ingen Bollibompa, ingen cykeltur och ingen badstund i badbaljan under höga glädjetjut! Idag vakade jag tidigt att herr Tuscan som skällde efter klockan sex. Han måste ut. Efter kunde jag inte riktigt somna om. Åt gröt och gick ut på lång hundpromenad. Åkte sen till stan, mötte mamma, vi gick upp till mitt kontor, så skoj att ses. På tåget till och från stan såg jag underbar film som jag rekommenderar på SVT Play – brittisk drama från 2012 om modefotografen David Bailey, hur han 1962 startade sin karriär. Nu på kvällen har jag tagit skön promenad med vovvarna igen, denna gång runt golfbanan. Inte en enda människa syntes till, regnet har ju öst ned, men när vi gick vår runda var det bara lite lätta droppar som föll. Vilken fantastisk luft det är efter regn. Jag bara gick omkring och insöp dofter och alla gröna nyanser och blommor runt omkring..
Lämna ett svar