Jag som gjort upprop på Facebook om detta eländiga med att träffas och hälsa på nu för tiden. Vart är tiden när man cyklade förbi, eller svängde förbi med bilen och ringde på, ”Ska vi ta en kopp kaffe?” Enkelt, kort, trevligt. Behöver inte vara så himla märkvärdigt. Nej, nu ska det planeras, synka kalendrar och mejlas och kolla och kanske, om man har tur – hitta en tid och så Boka Tiden. Herregud det är ju bokningar 2 månader fram i livet nu för att överhuvudtaget ses. Och så ringer min syster och säger, ”Vi vill komma och hälsa på! Kan vi komma förbi på fredag!” Jag blev själaglad! Jaa, kom! Jag gör gärna lunch och fika! Sagt och gjort. Det var så roligt. Lage satt i kontoret och jobbade, och jag och Veronica var i huset själva med Olle och Maria. Det blev presenter – igen – och Olle fick ett jättefint set med gubbar och bil och en hel bildepå, och Maria fick en deluxe bitring, som blev ny favorit. Bägge barnen fick helt egentid med moster, och vad det uppskattades. Lek med olika spel för Olle, och så Maria skrattade och flirtade med moster, därefter somnade Maria i Veronicas famn. Ro och tystnad fyllde med ens hela rummet.. Vi har haft underbara timmar. Så stort tack för idag!
Lämna ett svar