Imorse vaknade Maria klockan halv åtta. Jag hörde via babyvakten ett mysigt ljud inifrån hennes rum. Inget skrik. Inget bråttom-kom-ljud heller. Där låg hon i sängen och småpratade, med ’små bokstäver’, som min mamma skulle ha sagt. Jättemysigt. När jag kom in i rummet, kollade hon in ena foten, filosoferade.. Hon blev så lycklig när jag började prata, att hon skrattade och sprätte till med hela kroppen. Och gissa vad? Hon hade rullat och förflyttat sig till fotändan i sin säng..! Premiär för det!
Lämna ett svar