Olle har knappt hostat alls inatt. Lite grann imorse, men det var inte alls farligt. Men vi hade ändå bokat en tid hos doktorn idag på förmiddagen, för att kolla så inte det gått ned till lungorna, för säkerhets skull. Olle tyckte det var en bra idé att ta med apan till doktorn, där hade han ju aldrig varit! Apan fick fin guidning i bilen när Olle då och då pekade på roliga bilar och stora bussar! Framme så pekade Olle direkt på huset där doktorn fanns. Olle tryckte på knapp så ytterdörrarna öppnades, och så skrev vi in oss och gick in i väntrummet. Där fanns det en gunghäst, nej det var ju en delfingunga! Vi läste sagor och lekte. Sen ropade läkaren in oss, det var en snäll tjejdoktor. Hon klämde på Olles hals, och även på apans hals. Sen tog hon fram en stor glasspinne (som Olle högt sa säkert funnits i en jättestor glass!) och tittade i hans hals. Det såg så bra ut. Jaha, sa läkaren. Nu ska jag bara knacka lite på din rygg och höra om den låter som en trumma. Och det gjorde den! Kvar var bara att lyssna på lungorna med en apparat, sa läkaren. Olle kände direkt igen redskapet. ”Å, ett stetoskop! Ett sånt har ju Skalman i sitt skal! Och så ryms det också en helikopter i skalet, bra va?” sa Olle. Läkaren skrattade. Lungorna lät utmärkt och rena. Det var ingen fara alls med Olle. Ur lådan tog läkaren fram en minitatuering med stilig fisk på, för han varit så duktig! Gissa vem som var mallig och glad när vi åkte hem sen! Imorgon blir det dagis! Och då ska tatueringen vara på handen, bestämde Olle!
Lämna ett svar